Jag drömmer bara på dagen

Det var länge sedan jag drömde något på natten. Om jag nu drömmer något då, så minns jag det i alla fall inte när jag vaknar. Nätterna är drömlösa, men inte dagarna: jag drömmer bara på dagen.

Är du som jag, litet lagom medelålders, med barn och familj och ett hårt inrutat liv? Litet lagom gubbig och småtrist, med ett avslaget jobb men med ett rikt inre liv? Drömmer du som jag om något annat, ett annat liv där du är precis den du är, fast ett eller ett par strån vassare? Ett liv där bollen rullar din väg litet oftare, där du är litet smalare och litet vackrare och litet smartare och har ett litet intressantare jobb med litet bättre lön och litet längre semester?

Eller drömmer du om fina pennor och lyxiga anteckningsböcker, om långa promenader i skog och mark och om att laga mat över öppen eld och sova under bar himmel? Om att kunna foga ord till ord och berätta historier som får folk att skratta och gråta och sedan vänta andäktigt på nästa historia? Om allt det där du skulle kunna åstadkomma om du bara hade tid och ork? Så drömmer jag.

Kanske borde jag drömma om någonting annat. Något som inte bara handlar om mig själv och om vad jag vill och om saker som jag vill ha. Något fint och altruistiskt. Något fint och ideellt. Något som inte är så egoistiskt, för någon egoist är jag ju inte. Å andra sidan kanske det är precis det jag gör på nätterna utan att jag minns det när jag vaknar, och då kan jag ju med gott samvete fortsätta att dagdrömma på samma sätt som vanligt.

Eller. Jag kan ta dig med i mina drömmar. Jag gör dig ett par strån vassare, du blir litet smalare, litet vackrare och får ett litet intressantare jobb med litet högre lön och litet mer semester. Tillsammans kan vi skriva fängslande berättelser med fina pennor i lyxiga anteckningsblock, vi kan gå på långa promenader och sova under bar himmel någonstans där bollen rullar vår väg litet oftare. Tänk vad vi skulle kunna åstadkomma tillsammans, någonstans där vi både hinner och orkar. Funkar det för dig?

Gott. Vi säger så. Jag tar med dig i mina drömmar. Inte i natt, men väl i morgon – jag drömmer bara på dagen!

2 svar på “Jag drömmer bara på dagen”

  1. Jag drömmer på morgonen och minns sällan vad jag drömde. Och det där andra drömmer jag väl också om. Alltså livet i skogen. Att skriva en eller flera böcker. Och nu har jag avslutat en skrivkurs och ska påbörja en annan i april. Som jag ser fram emot det. Emellan drömmarna jobbar jag på disciplin och struktur, så att drömmarna kan gå i uppfyllelse.

Vad tycker du?