Lugn morgon

Man måste kosta på sig en lugn morgon ibland, annars blir man galen. Ni som inte haft en lugn morgon på länge vet vad jag talar om, men ni andra kanske kan spetsa öronen litet. För att minnas eller för att lära er något.

För första gången sedan i somras rådde jag över min morgon själv. Mitt enda ansvar var att komma ur sängen, duscha, ta på mig kläder, äta frukost och åka till jobbet. Inget mer än det. Ingen armsvett och ingen klump i magen efter att ha fått upp, fått igång och fått iväg barnaskaran till skolan. Med mycken möda och stort besvär, kan tilläggas.

Skillnaden mot vanliga dagar är enorm. Jag kommer till jobbet oförstörd och i god tid och hinner få mycket gjort innan mina kollegor kommer. Framför allt så mår jag så mycket bättre utan stressen. Tänk om man kunde få ha det så här hela tiden – det är en nåd att stilla bedja om!

(Och om ni undrar så tänker jag börja skriva igen. Det är tre år sedan sist och skrivhjärnan är trög. Fingrarna fattar inte riktigt. Orden flödar inte som förr men med litet träning så tror jag nog att jag kan skriva mig i form igen. Välkomna tillbaka!)

2 svar på “Lugn morgon”

  1. Men så trevligt att du ska börja igen! Ser fram emot detta. Som medstressad förälder förstår jag precis ditt dilemma. Jag andas ut varje morgon när jobbet är gjort, så jag kan börja jobba med nåt roligt ; )

Vad tycker du?