Ibland vaknar jag upp och inser att jag återigen drömt bort en bit av livet. Slöseri eller väl investerad tid? You tell me.

Och jag drömmer inte alltid om det där stora utan lika ofta om det där lilla. Som att överraska någon med god mat. Eller att gå barfota i strandkanten och känna sanden mellan tårna. Kanske att hitta rösten igen och sjunga vackert tillsammans med kören. Ibland att bara få sova tills jag vaknar.

Som ur en dröm vaknar jag upp och verkligheten är en annan. Spår av drömmen finns kvar som mjuka varma stråk där solen skiner och jag kryssar mellan dem. Står ut.